15 april 2009

Besatt av siffror

Vincent hade 38,2 grader igårkväll.
Då blir det hemma idag.
Inte för att han är påverkad eller sjuk på nåt sätt. Men 38,2. Det är ju feber, står det i alla broschyrer. Och besatt av siffror som jag är, liksom de flesta svenskar, så går jag bara efter det.

Och ångrar mig bittert.
För Vincent är allt annat än sjuk. Han slår sönder grejer, klättrar överallt, sliter ner saker, ja, precis allt sånt där som driver en mamma till att skrika fula saker och svischa prylar genom luften!
Jag kan inte vända ryggen till, han raserar allt han kommer åt.

Inte fan ska han vara hemma för att siffrorna visar 38,2. Eller hur?
Är det inte allmäntillståndet som är det primära. Hur mår han liksom? Är han hängig? Orkar han med?

Ja han orkar med. Alldeles för mycket. Den här dagen blir en mardröm.

Berätta hur ni gör? Är ni besatta av siffror? Eller vågar ni lita till det mer uppenbara?

7 kommentarer:

Anonym sa...

Om du litar på att dagis ringer om han skulle bli dålig under dagen så skulle jag skicka iväg honom.

Själv har jag slutat helt att ta tempen både på mig o barnen(när barnen inte var bebisar längre). Jag kunde känna mig jättedålig och ha 37,2 typ och känna mig frisk vid 38,2. Känner jag mig frisk jobbar jag känner jag mig sjuk är jag hemma och det går för barnen också.
/Monika

Anonym sa...

Jag håller med föregående "talare"
/Mia

Anonym sa...

Nja, även om han orkar stoja med dig hemma och göra sån't han vill när han vill så är det ju inte säkert att han orkar med ett fullspäckat dagisschema med rutiner. Se'n kan han ju smitta andra barn som inte mår lika bra av 38.2C...

Men jag vet vad du menar, min dotter måste ha minst 38.5C för att vara påverkad av febern medans sonen är däckad om han har 37.8C...

M-L sa...

Ofta är det väl så att barn kan verka friska hemma för att inte alls orka med förskolans tempo.

Men på det stora hela är det för mig allmäntillståndet som gäller, tempen tar jag ytterst sällan, och oftast bara innan jag ringer vc. (för det brukar vara det första de frågar efter)

Ms Spider sa...

Tempen tar jag bara om jag känner mig så skruttig att det känns som om jag inte fixar att ta mig till jobbet. Skulle inte ta tempen på någon annan om de inte verkar skruttiga. Vet man dock att barnet har feber så MÅSTE man helt enkelt hålla knattarna hemma, av hänsyn till de andra. Eller lämna hos någon kompis etc, någon som kan välja att ta risken att bli smittad. Sorry for att jag är en så urtrist pestersmetter men... En gång ett förflutet i barnomsorgen, alltid ett förflutet i barnomsorgen...

Ms Spider sa...

(Sedan är jag förståss urkass vid 37,5 eftersom min normaltemperatur ligger betydligt lägre - samma sak gäller alla tjejerna i familjen. Sonen din kanske har en högre normaltemperatur?)

Anonym sa...

Jag skickar ungarna så länge de inte är alldeles hängiga eller helt kokheta...