18 april 2009

EMD

Veera såg i Aftonbladet att det var en helsida med popgruppen EMD. Hon blev alldeles röd om kinderna och svimmade ihop under bordet.
När hon samlat sig klippte hon ut alla bilderna och ritade hjärtan överallt och skrev EMD och Danny.
Hon har nyss fyllt sex år!
Vad fan är det som händer?
Är det här helt normalt?
Ska inte hon leka med dockor?
Hon ska väl inte springa runt med blossande kinder och pussa på bilder på popsnubbar, väl?
Inte än.
Snälla experter hur bromsar jag henne?
Jag kan inte hantera det här!!!
Så vilken väg ska jag gå: Klippa sönder och bränna alla bilder. Eller köpa en EMD-skiva?
Snälla, ni som vet!!!

6 kommentarer:

Madde (maddepladder) sa...

Jag tror du egentligen vet att det sista du ska göra är att bromsa, iaf inte så att hon märker det. Hon kommer va lika intresserad och ha lika blossande kinder ändå med den skillnaden att hon kommer va sur och förbannad på dig dessutom. Visst? :)

Tänk ut vad du ska göra för att hjälpa till att stärka hennes självkänsla och självförtroende, se till att du gjort vad du kunnat för att hon ska känna sig stark nog att ta för sig av livet men även att kunna säga stopp och nej tack. För det är ju inte pussande på bilder som oroar dig egentligen? :)

P.S. Fattar att inget ovan är lätt men det är väl det enda man kan FÖRSÖKA göra menar jag. D.S.

Anne sa...

Hänger det ihop med självkänslan?
Har hon dålig självkänsla, min dotter?

Madde (maddepladder) sa...

Nej, nej jag menar inte så! Jag menar att jag tror du är rädd för vad som ska komma senare, när hon verkligen börjar intressera sig för killar i hennes närhet av kött och blod till skillnad från idoler på bilder.

Alla bekymmer som kommer av det. Och DÅ är det en klar fördel att ha stark självkänsla eller hur? Och jag tror verkligen inte att just din tösabit har särskilt låg självkänsla, jag tror helt enkelt att de flesta tjejer har det när de kommer upp i tonåren. Att man ifrågasätter sig själv och sitt värde och söker acceptans på både bra och dåla vis. Man kan aldrig tvinga på nån bra självkänsla, det va det jag menade med att jag inser att det inte är lätt, man kan bara göra vad man kan.

Så tänker jag med mina systerdöttrar iaf. Att jag ska hjälpa dom och stärka dom så gott jag kan redan från början, redan nu, och när det sedan så smått börjar närma sig känslig ålder så ska jag prata mer och mer klarspråk. Rätten till sin egen kropp o.s.v.

För inte har du väl egentligen ångest för att hon har röda kinder och pussar EMD på bilder? Väl? Är jag helt kocko som tycker att det är helt kocko isf? :) Det gör ju liksom ingen skada. Jag tog för givet att det va det som komma skall du oroade dig för och att "processen" redan har satt igång...

Men jag ser nu att jag va rätt luddig i min pladdriga kommentar. :)

Görel sa...

Äh, det är ju skitbra! Var stolt! Hon tränar KÄNSLOR!! Hon kunde lika gärna varit kär i grannkillen, en häst, eller något annat OUPPNÅELIGT. det är det som är det viktiga när man tränar. Hon VET att det inte kommer att infrias, och har därmed full frihet att öva känslor utan att behöva risker att tvingas omsätta dem i praktiken med en reell partner. Men DU får inte låssas om att du vet att hon vet att... ja, du fattar.
Sen, om 20 år, gäller det bara att hon hittar en partner som också har övat... så att de är på samma plan!
Way to go Veera!

Anne sa...

öh, finns det snubbar som har övat;)
ofta har man ju undrat...

Görel sa...

haha, sant, de snubbar som ÖVAT hittar oftast andra snubbar...
Man får ta vad som blir över, otränade eller inte! :-)