Soft

Det är rätt mjukt det här retreatandet.
Jag luffsar i mjukisbyxor, från sängen, till avslappningsmadrassen, via lilla skogsbrynet till matsalen. Klockan ringer för varje aktivitet, som egentligen inte är nån aktivitet eftersom vi inte ska göra nånting här. Men det är ändå¨små hållpunkter. Punkter i det tomma slöa schemat att längta till litegrann.
För jag längtar alltid tills det är dags att äta. Alltid.
Om fem minuter är det middag. Om tre timmar är det the vid brasan. Däremellan är det avspänning.
Jag kommer vara så avspänd att jag får ledas ut i taxin imorgon.
jag vill stanna en vecka! Nästa gång åker jag på en veckas retreat. Tänk, en vecka med god mat och luffsande och nickande. Ordlöst fantastiskt!