Hur ser ni på det här med att förskola/skola säger sig vara religiöst obundna, men går till kyrkan för olika aktiviteter, men aldrig till tex moskéer eller synagogor eller annat?
Mr T som är ateist reagerar alltid starkt på när de ska iväg till kyrkan eller Matteusgården med dagisbarnen. Han tycker dels att det är fel att "ösa över" barnen med den kristna tron. Men också tycker han att det är fel att de aldrig besöker och lär sig om andra religioner.
Jag har, ärligt talat, inte reflekterat kring det här men nu när jag tänker efter så är det ju inte helt rätt (som religiöst obunden) att bara lära sig om kristendomen.
Vad säger ni? Hur resonerar ni kring det här?
Har ni varit med om liknande?
Skulle vara väldigt intressant att höra om era erfarenheter.
och kommentera kan man ju göra igen;))
6 kommentarer:
Blev ledsen när vår byskola för något år sedan avslutade traditionen med adventsbesök i kyrkan. Anser att en stor del av vår kultur har kristen grund som vi inte ska dölja eller förneka men vi ska absolut även anamma andra religioner. Båda döttrarna har gått i högstadie med hälften invandrare o där har de återkommande temaveckor med bl.a arabisk mat, diskuterar värderingar, tro o kultur.
Det kan annars bli som med svenska flaggan, vågar knappt hissa den för då kan man tolkas som rasist!
Tycker också att traditionen med adventsbesök i kyrkan är en del av kulturen. Tycker det är bra om barnen får lära sig om det.
Men självklart ska dom också få lära sig om andra religoner. Vilket man faktiskt också får. Men först när de kommer till årskurs 7-9. Min son får lära sig om andra religoner just nu.
/Mia
Skolan är, och skall vara, religiöst obunden, men skolan ska också föra vidare det svenska kulturarvet, och där spelar ju kyrkan en viktig roll. Julen och påsken firar vi i Sverige av religiösa skäl, och då besöker vi kyrkan som berättar för oss om de bibliska berättelserna som ligger till grund för vårt firande. MEN - de gör det på ett neutralt sätt, de försöker inte "frälsa" någon.
På min skola har vi förutom svenska barn ganska många muslimer, och deras traditioner pratar vi också om när de infaller, tex ramadan, nyår osv. När persiska/syrianska nyåret var hade vi flera av de saker som ska finnas framme på skolan: guldfiskar, ris, pengar, ljus etc. De syrianska barnen var glada för det, och de med annan religion visade stor nyfikenhet och hade många frågor.
Visst borde vi bli bättre på att besöka andra religiösa lokaler som moskéer och synagogor, och det måste vi jobba för i framtiden. Men som sagt, den svenska kyrkan står för en stor del av vårt kulturarv, vilket skolan strävar efter att föra vidare till nästa generation. Jag håller med "madlar", vi får inte låta kyrkan bli en symbol för rasism och främlingsfientlighet.
Nu är det så att det inte bara blir kring advent som de besöker kyrkan eller kyrkans andra mötesplatser.
De var där senast i veckan, och lyssnade på berättelser om Moses och gänget.
Jag har ju inga egna barn men försöker minnas hur det va när jag va liten. Jag minns faktiskt inte att vi någonsin var i kyrkan när jag gick på dagis! I skolåldern hade vi ju avslutning i kyrkan men inte var vi där annars...
Jag har faktiskt svårt att förstå det. Lyssna på berättelser om Moses och gänget gör man väl om man går i kyrkskolan eller när man lär sig om ALLA religioner i skolan. Eller?
Jag kanske minns helfel men dte låter inte alls bekant och jag ser inte logiken i det.
Jag håller nog med gänget där religion även kan ses som allmänbildning och kulturarv. Jag tycker att det skulle vara sorgligt om mina barn INTE vet vem Moses och Noa och gubbarna är [eller anses ha varit, barnen kan ta ställning senare]. Vi bor ganska, eh, segregerat. Ingen praktiserande muslim i skolan/dagis t.ex. Nån enstaka unge med utlandsfödd förälder. Därför blir det inte naturligt att vid tidig ålder prata om detaljerna i andra religioner, det blir för abstrakt. Men har ni barn med andra bakgrunder i er närhet så tycker jag absolut att ni ska be dagis visa dom också.
Skicka en kommentar