Det här är en av bilderna som jag trodde jag förlorat för evigt. Gran Canaria 2006, när jag väntade Vincent.
Den här bilden ger mig sån semesterlängtan att det gör ont i själen!
Tänk, att bara få gå framåt, i sakta mak, utan tider att passa, stanna när man känner för det, gräva ner händerna i sand eller jord eller vatten. Titta upp mot himlen, sucka lite lätt...
Nu vill jag stänga ner datorn, skjuta in kontorsstolen, damma av skrivbordet och gå härifrån.
(hahaa, som om jag skulle fixa att leva utan datorn!)
Nämen, semester har nog aldrig varit mer välbehövligt än i år.
1 kommentar:
Jag känner också att semestern är mer välbehövlig och efterlängtad än någonsin.
3 veckor kvar å nedräkningen har börjat.
/Mia
Skicka en kommentar