Det är stor skillnade på Män som hatar kvinnor och den här.
Den här var rätt slätstruken och transportsträckig. Noomi Rapaces tomma ansiktsutryck och det eviga blossandet på ciggen kändes tjatigt. Likaså den trista sexscenen som av nån höhöhö-anledning lagts in, totalt omotiverad. Och inte att förglömma; den tjatiga ryggtatueringen. Och på det- Paolo Roberto!
Stundtals var den spännande och jag satt fast i soffan hela filmen igenom. Men jag satt liksom och väntade på- nånting. Jag vet inte vad. Men det fattades nåt i filmen, nåt slags kontext. Filmen lyckades inte lyfta, trots blodiga nyllen, brinnande lador och (tråkiga) biljakter.
Nej, det var ingen stor filmupplevelse. Ska bli intressant att se sista delen. Det krävs mycket för att knyta ihop påsen med den första delen, med en andra del som i så fall kan vara förlåten- om de lyckas.
1 kommentar:
Håller med du.
Skicka en kommentar