Tystnad

Det är så tyst i huset. Veera har börjat ettan idag och Vinnie är tillbaka på dagis, nu som Elefant
Och där under trappan ligger inget laktritstroll och suckar.
Det är nästan kusligt att vara så här ensam. Helt tyst och ensamt, kanske för första gången på 13 år- bäst att hålla dörrarna låsta!!!
Jag ser och hör Nelly titt som tätt. En skugga som drar förbi, ett par öron som står rakt upp, ett mummelskäll med stängd mun (en sån som bara kommer trots att matte sagt NEJ och TYST femtusen gånger) som bara slipper ut...på kvällarna när jag ligger och läser hör jag hennes djupa andetag, som om hon låg under sängen och sov. Det är ljuden, eller avsaknaden av dem, som är svårast. Jag kommer nog att höra dem länge.
Nu är det dags för lunch i tystnaden.