Minnesfynd och unkig men het klänning,

Jag var på mammas vind precis och rotade fram gamla minnen. I alldeles för tajta jeans stod jag och bläddrade i en dagbok från 80-talet och bara råkade hamna på sidan där jag blir av med oskulden...
plötlsigt kände jag ett vinddrag och slets ut från vinden i Ormsta till ettan på Söder där det skedde. Jag blev generad trots att jag var ensam på vinden. Jag ville stänga dagboken men var tvungen att läsa till slutet. Munnen blev torr och jag kände nåt diffust fladdra till i underlivet. En miniministöt, så blek att den knappt anades...
Sen smällde jag ihop boken och la den längts ner i flyttkartongen. Jag ska ta hem allt till min egen vind är det tänkt. Plötsligt kändes det oerhört viktigt att ha det i min omedelbara närhet...
Den här klänningen hittade jag också. Den luktar fa-an. Ni vet vindlukt! Det är min mammas hemmaklänning, också från 80-talet.
Såna här klänningar dräller det om just nu i alla affärer, så jag är väldigt inne känner jag. På med kängor, halsduk, pälsmössa och tovig väst, så skulle jag platsa i vilket skyltfönster som helst, anno 2010!