Jag drömde att jag hade köpt ett stort hus. Det var gigantiskt och oregelbundet. Det fanns stora konstiga rum överallt. Med sneda tak och buckliga golv. Jag gick runt och kände på allt och undrade hur jag skulle ha råd att fixa till allt.
Mitt i huset fanns en aula, eller en gympasal. Stolarna satt fast på de branta golven som lutade tvärt ner, som en klippvägg.
Sen kom Madonna. Skisnygg och smidig skred hon över mina buckliga golv.
Jag tog bilder på henne och fick en autograf. Jag undrade om hon kunde gå ute bland folk. Nej inte här i New York men i LA går det jättebra, svarade hon.
Hon verkade trött på mig och mina frågor. Ville bara iväg.
Så försvann hon iväg mot en taxi och jag gick in i mitt stora buckliga hus igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar