Det här är Marcus Örn, sångare i Noice.
Jag var och såg dem för några år sen. Inte för att jag gillar Noice utan för att jag var dökär i Marcus.
Så var det konsert och jag stod längst fram. Brebent och stel, för att inte bli undanskuffad av nån packad förortsmorsa med svintohår. Ivrig med bultande hjärta. Tindrande ölglansig blick.
Och så skramlade de på med sina skrammellåtar. Och jag kunde inte slita blicken från denna vackra (lilla,lilla) man.
Och fattar ni, jag skrev mitt telefonnummer på en liten svettig lapp som jag gav honom, medan han stod på scenen och sjöng nån lugn låt.
Och han höll min hand, en liten liten stund. Gungade fram och tillbaka.
Jag hängde över scenkanten med min svettiga näve i hans.
Fullständig lycka.
Jag var i himlen.
Efteråt smög jag mig fram till honom och tog en bild.
Denna bild.
Se så fin han är.
Jag kommer aldrig att glömma den här kvällen.
På Fabben i Upplands Väsby.
PS. Han ringde förstås aldrig.
5 kommentarer:
Det är skönt att smaken är så olika. Jag såg denna man i dokusåpan som jag inte ens minns namnet på. Men den gick på Femman.
Han var då alkoholförgiftad och såg ut att lukta gammalt sunk. Hans kropp var något av det mest avtändande jag någonsin sett. Han hade en konstig kula på magen, en hängbuk.
Men som sagt smaken är delad..och det är ju en jäkla tur!
Åh jag var också där på Farbror och Co! Det är något speciellt med Marcus, det är det...men jag såg honom på Gävle Cityfestival i somras och han har en konstig kroppsform alltså...Programmet han var med i hette Villa Medusa förresten och sen var han med i Fame Factory också....
Shit och skit
såg du tönten där längst fram, med lappen i handen?
nää jag såg inte det...hade bara ögon för Marcus.... :-)
Han bor i här i Nacka.
Jag brukar se honom på Nacka Forum titt som tätt.
Du får honom om ag får Ola R. ;-)
Skicka en kommentar