Det är inte bara synd om oss pälslösa.
Nelly har inte fått några långa promenader den senaste veckan.
När jag har barnen hemma brukar jag gå längs ängen utanför huset, så att de kan se mig från fönstret. 7 dagar i samma spår gör även en hund uttråkad av sin egen doft.
Idag när jag gick ett par hundra meter längre bort fick hon frispel av alla dofter. Hon raggade upp sin päls så att hon såg ut en korsning av ett vildsvin, lejon och spikmatta. Så gick hon, gamle damen, och spejade åt alla håll i jakt på någon annan kärring att mucka med. Och när det kom en liten guldfärgad råtta i snöre fanns det ingen hejd på glädjen!
Och så stod jag där med röd näsa och ögonen på kinden, och gjorde lerpiruetter!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar