Den ljuva dagen

Fellinis Det Ljuva Livet med Anita Ekberg som bombnedslaget i Fontana di Trevi firar 50 år.
Idag var det stor presskonferens och lunch på kryssningsfartyget Costa Atlantica, där inredningen har Det ljuva livet som tema. Hedersgäst var förstås Anita Ekberg.
Ljudet på presskonferensen var så dåligt och ingen vågade säga till Anita att prata i mikrofonen så jag missade typ varannat ord. Men folk (pressen) klappade och fnissade artigt med jämna mellanrum. Hon är ju verkligen rolig den där kvinnan! bland annat kritiserade hon bröllopsmiddagen i helgen, hon anser att man inte ska kosta på såna överdådiga middagar när man har människor i sin befolkning som knappt kan överleva på sin pension. Poäng där!
Och när en italiensk journalist skrek "Anita, sorridi, sorridi per favore!" (Anita le, le, snälla..typ) så skrek hon bara "NO!" och fortsatte att se småbutter ut.

Nåväl, fattigt folk var som bortglömt när maten kom till borden. Till förrätt någon form av svampomelett, mycket gott!

Den i italien obligatoriska pastan som nån slags mellanrätt...namnam

Och så lite stek till varmrätt...mediumstekt och mycket smarrigt, slurp slurp.

May I see the meny again? I dont remember the desserts anymore, stånkade jag fram.
We only have one dessert, log den söte servitören, som hela tiden stod en decimter från min nacke för att genast kasta fram en tallrik med mat när den förra tallriken blev tom. GOOD SERVICE! Men lite stressigt är det att bli så där överdrivet uppvaktad. Man kan liksom inte titta nånstans, man får direkt ögonkontakt med någon i personalen som skyndar fram och Can I help you?Would you like something else?

Efter maten åkte jag i glashissen femton gånger, från våning ett till våning tio.
Tills jag insåg att glashiss plus stor vid kort klänning är en dum kombo.
Nu ska jag klura ut var jag ska försöka sälja in ett jobb om en familj som åker på kryssning;)
En ljuv dag, verkligen.
Tack Costa Atlantica och alla inblandade!
Vem vill åka Viking Line, nånsin mer?