Jag skulle hänga på låset när Ikea öppnade igår morse. Självklart hängde jag inte på nåt lås men jag stod först och prydlig i kön, fem minuter innan öppning.
Sen släpade vi oss, medan vi drog in enorma peppande volymer med luft ner i lungorna, mot köksavdelningen.
Och där vandrade vi hålögt mellan luckor (kallas visst fronter eller dörrar på ikeaspråk) stommar och lådor.
Jag: Hur högt är kylskåpet där hemma?
Mr T: Hmm,. jag vet inte. Högre än mig tror jag.
Jag, ivrigt: Ja, ja det stämmer, kanske ett huvud högre än dig. Ska vi ta skafferiet som är 1,95 då,köper vi ben till kan vi ju höja den sen om den känns för låg!
Mr T: Ja, så gör vi.
Och så höftade vi oss igenom eländet och hade en och en halvtimme senare nästan ett helt kök på papper. Mr T frågade efter Prozac och jag berättade för säljaren att jag minsann ska åka utomlands när skiten ska monteras ihop. Säljaren drog ansträngt på munnen, bara för att.
Sen var vi klara. Slet med oss en Billy på vägen till kassan. Veera behöver ett bo till Bratzen och deras skor.
Nu fattas bara golvet, sen kör vi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar