Jag är så in i helvete trött.
Så där verkligen helvetiskt trött,
fem sekunder från att falla mot sängen och sova bort halva dagen.
Det är en pina att var så här trött, att ögonen blir stirrande för länge på allting, fötterna rör sig inte framåt och skulle jag behöva ta upp nån pryl från golvet skulle jag rasa ihop.
Sitter här i soffan och smuttar på en mugg med kaffe., kollar på klockan, kalkylerar. Jag har en intervju klockan 11, inget innan det egentligen. Skulle jag?
Skulle jag kunna lägga arselhålet på sne, en timme kanske? En ynka timme.
Men jag vet vad såna små sovpass gör med mig; jag blir ännu segare och ännu tyngre i cementbenen. Så jag gör en kompromiss, jag lägger mig på spikmattan och blundar en stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar