11 januari 2010

Summan av Sälen, Del 1


Jag börjar med en mycket missvisande bild. Så här kul var det bara på bilden.
Det var med en hel del oro och blandade känslor jag bokade en sälenresa till familjen. Vår första skidsemester någonsin tillsammans. Jag har varit på en resa när jag var runt15 och Mr T har varit på nån i sin ungdom.
Vi åkte upp på torsdagmorgon. Barnen höll sig lugna av mörkret och tystnaden utanför bilen. Slumrade en stund, såg på dvd-filmer och lyssnade på Schlagerhits.
Resan tog runt 7 timmar och gick oväntat smidigt. Vi stannade på en Mc Donalds för lunch och kisspaus.
Väl framme så hämtade vi ut skidor och liftkort. Backarna stängde tyvärr en halvtimme senare så vi kom aldrig upp på nån höjd. Mr T försökte få barnen att älska slalom på plattmark, med astung utrustning och i mörkret. Mycket misslyckat. Ungarna grät, ramlade och kunde inte ta sig en millimeter framåt. Så klart. Känslorna svällde över och ingen av oss tog väl nån medalj i föräldraskap den kvällen. Senare tog jag och Veera en tur på längdskidorna och det var roligt. Veera visade större intresse för längd än utför och kämpade på riktigt bra, trots att skidorna var trasiga, det var 26 minus och skidspåret var besprutat med nån slags antiglidmedel, höhö!
Nästa morgon var det skidskola. Vinnie grät hela vägen dit, då vi tvingade (inga medaljer idag heller) ungarna att klampa ner i sina pjäxor, ett par hundra meter från lägenheten till backen. Skidskolan för Vinnie blev fem minuter och dyngsurt ansikte av tårar. Veera kämpade på hela timmen igenom, men deklarerade tydligt att hon inte skulle åka mer slalom.
Så vi satte oss i värmestugan och mosade i oss chokladkakor medan Mr T fick åka litegrann.
Sen åkte vi till den största hiten på hela resan: Experium Äventyrsbad i Lindvallen!!! Rutchkanor, utomhusbad, virvelvindrar i poolen, varma bubbelbad mm mm fick ögonen att trilla ut av lycka på barnen (och på mig;;) Efteråt åt vi en brakmiddag, med bananasplit i efterrätt och lek i leklandet innan stängning.
På lördagen tog vi stora hängliften (en sån soffa där vi alla satt i rad och dinglade med benen) upp till högsta toppen och knuffade ner barnen. Vinnie störtade tills han föll och så fortsatte han tills Mr T försökte åka med honom mellan benen. MM, jättelyckat. Veera åkte fint på det plana längst upp men fick fullständig panik när det plötsligt blev skitbrant. Först åkte hon störtlopp, sen rumplopp, sen baklänges...till slut kom först en skida, sen en till, stavar och så Veera asbölande offpist under granarna. Ungefär samtidigt drog Vinnie omkull Mr T som fick sitt svåraste nervsammanbrott på många år. Alla glodde på den dysfunktionella jävla familjen som skickade ner sina bölande ungar i störtlopp med oanade följder. Hej och hå!
Så kom vi ÄNTLIGEN in i Trollskogen, som ungarna tjatat om sen parkeringen hemma. Nu tog jag Vinnie mellan benen och vi gled ner genom skogen och tittade på alla fina troll, lyssnade på vargen Bo och kikade in i björnidet där pappa björn gnällde över att det aldrig blev vår, och han som var så hungrig! Äntligen log Vinnie. Tårarna var frusna till is och jag fick fruktansvärda smärtor i knäna av att åka två kilometer i en sjuk tortyrvinkel- men vad gör man inte för att få ungjävlarna att le lite.
Fortsättning följer.....

7 kommentarer:

Anonym sa...

Hej igen! Skrattar fortfarande efter detta inlägg! Herregud vilken resa, stackars er men snart skrattar ni också åt detta. Ja, det var kul läsning.

Jag vill inte du ska tro jag tycker du är fet, jag tycker du är snygg, men jag kunde svära på att jag såg ett par gravidögon, brukar vara duktig på det - ursäkta mig.

Kramar Susanne

Anne sa...

Ja, man vet aldrig...
Men jag har en tio pannor att bli av med, den saken är säker.

Vem är du förresten, nån jag känner?

Anonym sa...

Oa ha ha ha!! Låter precis som vår familj!

Kul att de gillade trollskogen iaf.

// Jenny

Anonym sa...

Nej vi känner inte varandra, men du intervjuade mig om viktökning under graviditeten (jag 30 kg +).

Godnatt för min del, är helt slut efter nattningen av alla barn.

Kramar

Grabbarna bus är: sa...

Underbar läsning o ser fram emot del 2 :)

Linda Unnhem sa...

Hehe, mycket underhållande!

Anonym sa...

LOL! hahahahahhohohohohihihihi
Tack för dagens asgarv Anne
/Mia