10 december 2010

To kräkas or not to kräkas

Vincent har varit spysjuk light sen i onsdags, men har inte kräkts sen onsdagkväll kl 22.00.
Nu går jag här förstås och väntar...ska vi bli smittade elller klarar vi oss?
Varje gång jag ska äta nånting så frågar jag mig vad jag helst vill kräkas?
Spaghettin har gått bort helt de senaste dagarna;)
Idag är han pigg och käkar både lussebullar och popcorn, och jag låter honom äta allt så mager som han är!
Veera och jag ska åka med några kompisar på kryssning till Helsinki ikväll- den resan har ju hängt, och hänger än, lite löst om man säger så. Vill man bli spysjuk på en jävla båt? Utöver all annan vingelivingling som redan är på en båt? Eller går det på ett ut?
Jag har jordens ångest; händerna skakar, hjärtat bankar och jag suckar som en gammal gumma. Känns som jag ska dö. Har en sån stark känsla  av att jag är på väg att dö!
Kanske är det här mitt sista inlägg?
Om två timmar ska vi åka. Ska det kräkas så fan kom upp nu, så jag vet om jag är näst på tur!!!
Komsikomsi, spyan!

Inga kommentarer: