Jag fick en utmaning på Ecolocobloggen, att berätta vad jag tänker kring barnkläder.
Jag är inte speciellt könsneutral, måste jag erkänna. Jag handlar väldigt tjejigt till Veera och ganska killigt till Vincent. Dock inte prinsessigt eller Spindelmannigt...såna där superkommersiella superhjältekläder köper jag aldrig!
De är båda ganska klädmedvetna också. Plockar fram det de ska ha på sig, kastar bort det som inte faller i smaken. Plötsligt kan inte Veera ha bruna leggings för det är en äcklig färg. Och så letar hon upp de rosa eller gula. Oftast vill hon ha kjol eller klänning, jeans vissa mulna trista dagar;)
Vincent fick välja själv på en nätsida med blandat tjej och killkläder, han pekade endast på de s k killkläderna! Helt otroligt! Han vet hur en tjejhjälm ser ut och hur tjejmusik låter!!!!
Sen tycker jag att de där unisex och könsneutrala snygga kläderna (som jag helst vill ha) är för dyra. Jag lägger inte 300 kronor på en tröja till exempel.
Hur tänker ni andra?
7 kommentarer:
Vad roligt du beskriver hur barnen tänker. Jag håller med om att unisexkläder ofta är dyra. Men det finns fynd på ex. HM också.
Kul att läsa utmaningen hos dig! Det är verkligen synd att unisex kläderna (och ofta de ekologiska) är så dyra!
Mina barn har oftast fått ärva mycket kläder. Eftersom dom är yngst bland alla i kusinskaran.
Så det har blivit rätt så blandade kläder.
Vilket jag tror har gjort att min son lärt sig tycka om rött tex.
Och min dotters favvo färg är inte rosa, utan blå och svart.
Men jag kan erkänna att jag aldrig låtit min son gå i rosa kläder, där har jag ändå dragit någon gräns.
Mia
Min son på 3,5 har alla färger på sina kläder; lila, blåa, gröna, rosa, röda osv.
Det vi inte köper till honom är precis som du säger Anne, Batman tröjor o dyl (iofs köper vi inte Nalle Phu och Cars kläder heller).
Vår "gräns" har gått när det bir puffärm på tröjorna och rosetter i hals-ringningen.
Han får däremot gärna ha mönstrade kläder av alla de slag.
// Jenny
Skulle min son välja en rosa tröja i affären så är det helt ok, men rosa overall eller en klänning skulle jag inte köpa. På en tjej tycker jag däremot inte att det kan bli fel med nån färg eller nåt speciellt plagg.
Jag vägrar superpojkiga kläder med tryck på brinnande motorcyklar och annat som bara ska se hårt och tufft ut - dessutom brukar de vara i skittrista gra-brun-khaki-färger. Vad ger det för budskap till våra pojkar? Jag äger själv inte ett enda rosa plagg och har därmed köpt mycket begränsat rosa kläder till barnen, men både sonen o dottern har några. Men sonen har en massa rött (hans älsklingsfärg ihop med svart) lila turkost och lime. Min lilltjej är faktiskt allra vackrast i ljusblått!
Mycket tänkvärt och intressant som kom ut ur den här unisexutmaningen! Det handlar väl också om hur vi själva klär oss. Barnen gör ju som vi gör - inte som vi säger eller tycker!
tjingeling
Loa
Skicka en kommentar