En annan grej med kommentarer är ju också feedback, som jag önskar att jag fick för de artiklar jag skriver i olika tidningar.
Men sån feedback får man endast om man skrivit nåt fel och gjort bort sig.
Eller struntat i att ta upp hundbajset, som jag skrev om tidigare (en krönika i city)...
Folk är skitdåliga på att ge positiv feedback, uppmuntran och kommentarer. Men otroligt snabba på att hugga när det inte passar. Intressant det där...
När jag skrev krönikor i City var det inte många som hörde av sig. Men när jag fick lite brev på hallmattan, alltså riktiga handskrivna brev, blev jag otroligt glad och rörd.
Men det är otacksamt att skriva artiklar, man vet inte hur de mottas.Bara det att tystnaden betyder okej.
6 kommentarer:
Bra att man kan kommentera igen, bloggen kändes väldigt tom utan denna fuktionen.
Lite roligt att du skrev om att du sällan får feedback om det du skriver i tidningarna. Läste i går Hennes och repotaget om Jessica Andersson och tänkte då just på hur duktig du är på att skriva, så nu får jag chansen att säga det.
ÅÅÅH TACK ANGELICA!!!
Feedback känns lite som A och O med en blogg.
Klart man vill ha kommentarer!
=O)
Men... Jag gav dig feedback för ett tag sedan på artikeln du skrev om grälskolan som du och MrT var på. Då tyckte jag det kändes lite dött att du inte svarade nåt tillbaka. Som att det inte va så uppskattat att jag skrev nåt så jag kunde lika gärna struntat i det. Eller?
Nejnejnej Maddepladder!
Jag blev jätteglad men tyvärr glömde jag bort att skriva det. Jag är ledsen för det. Förlåtförlåt! Det är så mycket just nu, huvudet är för fullt. Men jag uppskattade det när jag läste det, tror du mig?
Ja det är klart jag tror dig. Jag tror du har tillräckligt mkt skinn på näsan att säga rakt ut om det hade varit på nåt annat vis. :)
Skicka en kommentar