Jag tycker det är något vemodigt och vackert med tågspår. Det ger en hoppfull känsla av oändlighet. Om att färdas, vara på väg. Tåg är också det enda färdmedlet som jag njuter av.
Här sitter Nelly och spanar på rådjur och annat som prasslar i de småländska skogarna. Jag älskar den här bilden på henne. Hon är här, men ändå på väg. Den lydiga sidan i henne håller rumpan snällt på plats, den andra har spetsat öronen och blicken och har nåt på gång.
3 kommentarer:
Hoppas allt är väl med er! Nu har jag en tävling i samarbete med Petrified in pink om årets bästa mammablogg. Var gärna med och tävla! =) VInsten är 500 kr i deras webbshop! Någon har redan nominerat dig, vill du att fler ska göra det så uppmana gärna dina läsare! Läs mer om tävlingen på min blogg! Lycka till! ♥ Kram/ Diana
Japp. Fixat!
Jag älskar att åka tåg. Och jag har en hund som heter Nellie...=)
(Nej, jag är inte en stalker.)
Skicka en kommentar