Sitter på kontoret, i fett hår och isbjörnsjacka.
Skriver klart en text.
Tittar ut genom fönstret; det mest deprimerande väder som finns. Oändligt grått så långt ögat orkar skåda.
Men jag är glad. Jag är klar med en text efter bara 18 minuter och från köket strömmar doften av våffelsmet och karlsson, karlsson, världens bästa karlsson...en glad härlig trudelutt!
Vi såg ju Karlsson på taket häromdagen, hela familjen. Barnen gurglade av skratt åt den småfete småelake småsnåle killen. Vilken grej; hela familjen stilla och tyst till en låååångsaaaam gammal Astrid Lindgren-film! Det har nog inte hänt sen Veera var fyra nånting. Jag satt hela tiden på helspänn och bara väntade på att de ville stänga av tråket och brumma på Cartoon Netwoakistället. Men nej. De gillade Karlsson.
Nu kommer snart våffeldoften, väntar bara.
Jag ska ha kallrökt lax, gräslök och creme fräääsch på. Gott!
Men innan det ska jag träna låren- ett måste enligt alla experter om man har så dåliga onda knän som jag.
God Söndag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar