Idag åkte jag in med barnen till kulturhusets Rum för barn. Alltid lyckat! Barnen älskar den miljön och blir alldeles ljuvligt kulturella och finfina. Först tittade vi på kulisserna i årets julkalender med Stål-Henrik och Supersuperfinasötasara.,(jag kan aldrig säga det där rent utan stammar och sluddrar som värsta pundaren)
Sen målade barnen på stafli och allt, fantastiska kreationer med svarta moln, två blommor på en åker samt supercoola räääserbilar.
Och så Mc Donalds på Sergelgatan på det.
Smockfullt, hysteriskt, stressigt, sktitig, vidrigt!
Men jag efter sextimmar utan mat är den sista människan man vill träffa på jorden- alltså no return. Beställde maten och mosade mig in och jagade bort två käppkineser från ett litet bord med ett: can you please take away that, och pekade på brickan som han i all skräck höll på att glömma.
En JÄVLA MASSA MAT och nya magsår, två minuter senare gick vi tillbaka till Kulturhuset i de 40 minuter som det var öppet.
Och så hemåt igen. Helt jävla slut. Inte av själva utflykten utan av alla miljarder människor som sprider sin stank och sina baciller överallt, jag hatar verkligen folk massor nuförtiden!
Vinnie tyckte det bästa var att klä av sig allt, först på tunnelbanan coh sen på tåget så att mamma verkligen fick jobba fysiskt (för näst vidrigast efter folk som stinker är vinterkläder på småbarn,
Så sju timmar senare; härligt att sätta röven i soffan. Och ta sig ett litet tjut. PUH!
Men jag rekommenderar verkligen Rum för barn, bland det bästa i Stockholm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar