Kvällen och morgonen efter

Alltid när jag ska äta ute, ja det händer hemma också, så måste jag ta en bild på maten jag snart ska äta. Jag vet inte varför; antingen är det för att jag är så stolt att jag även denna dag ska få äta mig mätt. Eller så är det bara för att jag vill ha ett minne. Eftersom jag äter så omänsligt fort vill jag minnas hur det var innan. Dessa indiska rykande scampis var ett stycke himmelrike. Jag äter indiskt alldeles för sällan, jag älskar indisk mat. Hur gör de de där magiska orange såserna?


Min syster förstår inte vitsen av att ta såna här "titta nu ska vi snart äta"-bilder! Fast hon har å andra sidan BF om 4 veckor. Då är man inte lättroad.


Nu på morgonen ska Mr T och jag fotas för ett jobb. Jag fattar inte hur jag ska få i ordning på fejan och håret. Nej, vi blir inte stylade av nån lyxig makeup tjej, nä vi får komma som vi är. Göra det bästa möjliga på egen hand.
Bounce var nästa stycke himmelrike. Helt makalös show där publiken stod hela tiden och följde efter dansarna. Det var fantastiskt och spektakulärt och helt outstanding. Gå och se för sjutton! Skickar en mobilbild, vågade inte ta fram kameran eftersom de strängt meddelade i högtalarna att fotografering var förbjuden.