Det börjar kännas nu

Jag har sovit tre timmar i natt, max.
För att jag satt och skrev klart en intervju till midnatt, för att jag läste tråkiga "Den mörka ängeln" av Mari Ljungstedt (boken som kommer efter har jag redan läst, kanske därför den känns så tråkig)
Sen när jag drog den där sista sucken, och Tempurkudden nöjt pustade tillbaka, den där ljuvliga sekunden när man dåsar iväg, då PANG, smäller Vinnie upp sin dörr och kommer in till oss. Han har en liten jävla bil i handen som han klickklickar vid mitt öra hela tiden. Jag bökar mig i ordning igen med arselhålet på sne, suckar och gosa in kinden i kudden, då tipptipptippelitippar Veera in och ska ha den lilla ynka platsen som är kvar innan sängen tar slut.
Då ger jag upp och lunkelilunkar, men inte innan jag tagit tempurkudden med mig, in i Veeras rum och rullar ihop mig där, suckar och myser och gnuggar röven lite fram och tillbaka, då PANG tänds lampan och Mr T går ronden och kollar vem som ligger i vilken säng.
Och så ville Vincent ha välling och så var det morgon och så stängde jag av mobillarmet innan det gick igång.
Ameh, Gutenfuckinmorgen!